Låt oss börja med ett psykologiskt fenomen, kallad primingeffekten, som uppstår när människan utsätts för en information i form av ord, stimuli eller uppvisad känsla. Det har visat sig att det ökar benägenheten för samma eller liknande information att upprepas av mottagaren. Det intressanta är att detta sker bortom mottagarens medvetenhet via något vi kallar för associativa nätverk. Dessa nätverk omfattar ord, tankar eller stimuli som i innebörden är relaterade till varandra. När dessa nätverk av nervceller av vårt nervsystem, såsom hjärnan, utsätt för vissa ord kommer det att aktivera nervcellerna som bär på de orden och det kommer också att aktivera andra nervceller som är länkade till det ordet innebär. Låt oss gå igenom ett exempel för att få en tydligare bild på detta.
Exempel på associativt nätverk kan vara när vi ser på en banan kommer det att aktivera en grupp av nervceller som berör just banan. Just tanken om banan eller tankar som berör den kommer att länkas till ett närverk med motsvarande betydelser. Dessa kan vara aprikos eller mango eftersom dessa också är gula. Det kan även få oss att tänka på frukter i allmänheten eller andra saker som har färgen gul. Dessa sker väldigt spontant och utan att man är direkt medveten om det. Det som medverkar i det associativa nätverket är förra tidigare erfarenheter. Till exempel, hade vi aldrig sett en mango i vårt liv hade det inte ingått i det associativa närverket när vi sett en banan. Vetskapet om detta fenomen är något som tas hänsyn till mycket i produktionen av reklam och filmindustri. Detta är ämnat att inplantera en detalj i vår omedvetna som senare ska aktiveras. Inom filmindustrin används detta som mest. Till exempel, hur skådisar i filmer dricker alkohol eller röker när de mår som sämst fastän de håller på att dö. Hos tittarna kan det aktivera tanken att behöva röka eller dricka när de stöter på en liknande deprimerande episod eller behöver koppla sig bort från något eländigt i livet. Ett annat exempel är hur många Hollywoodfilmer visar hur en muslimsk passagerare misstänks av en annan blond passagerare att vara en terrorist bara för att han har en viss klädstil och en lång skägg. Detta gör att i vår vardag vi blir automatiskt benägna att misstänka folk med samma yttre utseende. Detta är metoden som också används av politiker för att skapa och sprida desinformation, rädsla eller fientlighet gentemot vissa folkgrupper eller religioner för att driva särskilda politiska inriktningar både inrikes och utrikes.
En speciell variant av primingeffekt är den ideomotoriska effekten som är ett psykologiskt fenomen där en person gör omedvetna eller ofrivilliga rörelser eller beteende som ett resultat av en tanke eller idé. Så här behövs ingen ansträngning utan bara tanken räcker.
I boken Thinking Fast and Slow, skriven av Daniel Kahneman, presenteras en forskning gjord på universitetsstudenter som ombads att slutföra ett ordpussel och sedan går nerför korridoren till ett annat rum. När studenterna presenterades med ord förknippade med äldre människor tog det i genomsnitt längre tid för dem att resa sig från stolen och gå nerför korridoren till nästa rum, jämfört med en kontrollgrupp som inte hade ordpussel relaterade till äldre människor.
Fastän tanken om ålderdom inte hade nått deras medvetna uppfattning förändrades deras handlande. Bara tanken på äldre människor fick folk att röra sig långsammare. Tankar, även idéer som människor inte medvetet fokuserade på, förändrade hur de uppförde sig i den fysiska världen.
Denna förmåga kallas för talqin inom Islam. Talqin menas att upprepa en fras eller tanke. I den västerländska litteraturen och samfundet har den presenterats som (positiv) affirmation. Det kan både göras för en själv men också av andra på en. Talqin kan användas i fokus övningar, såsom i meditation, eller i våra vardagliga rutiner där man aktiverar själens inre förmåga att manifestera orden. Samtidigt kan talqin vara något negativt där en persons upprepande negativa ord smittar av sig på någon annan och omedvetet ändra på mottagarens beteende eller sätt att se på saker och ting.
Det finns en till intressant aspekt av den ideomotoriska effekten. Den kan också visas genom ett föremål bundet till en svajande pendel. Det gäller att hålla tipen av pendeln tills den blir helt still. Det ska inte finnas minsta motstånd i sättet man håller. Utan att röra på handen eller fingren som håller i börjar man tänka på att röra föremålet åt höger och vänster och då börjar det röra på sig i den riktningen. Vill man få föremålet att svaja fram och tillbaka, medurs eller moturs är principen detsamma. Det räcker att vi bara skapar tanken och så sker det av sig själv.
Vad säger detta till oss?
Detta ger en indikation på vilken stark inverkan en liten inre tanke kan ha i våra reaktioner och beteende i vår fysiska värld. Det är inte de yttre faktorerna som styr vårt liv, utan det är våra tankar, avsikt och målsättningar som byggstenar som målar förutsättningarna och de faktorer vi utsätts för i livet. Det visar också vilken kraft minsta tanke kan ha. Därför är det väldigt essentiell att ha kontroll över våra tankar och de sinnen som fångar upp detaljer som formar våra tankar och personlighet. Vi behöver ha en stark filter som inte tar emot all information via våra sinnen.
Som påbyggande till detta ämne kommer nästa artikel att beröra den förutsättningen vi behöver skapa och befinna oss i för att talqin ska fungera optimalt och ge positiv resultat i vårt liv. Detta kommer förstås att beskrivas med stark vetenskaplig stöd om Gud vill.
